†

Alltså.. Det här med idoler och förebilder har aldrig riktigt varit min grej. Men Thåström, ända sen jag var liten har jag hört hans låtar, och jag kan inte tacka far nog över att få ha vuxit upp med denna underbara man. Inte för att jag förstod texterna då, och kanske aldrig kommer förstå vad just Thåström tänkte när han skrev låtarna, men jag vet, jag bara vet att utan han skulle jag nog inte klara av allt detta som jag gör nu. Allt blir så mycket lättare med att ha någon att älska villkorslöst. Och utan avundsjuka och mänskliga känslor som stör, för jag älskar Thåström och hans texter precis som dom är. Utan att behöva känna att jag blir jobbig för att jag är "för på" eller att känna att jag inte räcker till. Jag kan lyssna på han flera dagar i sträck oavbrutet eller inte lyssna på han på en hel vecka.. Eller månad. Han finns fortfarande kvar, och när jag hör hans stämma fyller den där lyckan och glädjen mig med samma kraft som alltid. Så tack Thåström. För att det finns så begåvade människor som du. Och när jag kan skriva som du, vet jag att livet inte har mera att ge.